du gick därifrån utan att vända dig om och här ligger jag kvar, på samma ställe där du lämnade mig. allt är taget för givet och samma visa paserar i revy framför mina ögon. och även fast du är för dum i huvudet för att förstå det, så dör jag lite varje gång det blir såhär. jag vill att du ska klappa mig på huvudet, ge mig ett glas vin och säga att allt kommer bli bra igen. även fast jag inte vill att det ska bli som det var. är det min tur att avsky dig nu? med lite för mycket attityd vilket inom en kort framtid kommer falla tillbaka på mig och slå av mig hatten på riktigt.

sum.jpg