Det luktar instängt och en blandning av vin och alvedon. Magen har gått i strejk och det går inte att få ner så mycket som en ärta utan att den kommer upp igen. Och där sitter den där jäveln på andra sidan vägen och gottar sig i andras bekymmer. Det var länge sen jag önskade livet ur någon så mycket som nu. Idealsjukdomen har fått grepp om allt i min närhet och jag trodde aldrig att det skulle gå så långt som det har gjort, därför väljer jag att skriva meningslösa texter där jag nogrannt delar upp allt som irriterar mig i punktform. En meningslös cover dunkar ut ur högtalarna och livet känns som en karusell som borde slutat för länge sen, men nu är det sommarlov och jag lovar att jag ska återkomma lika bitter som vanligt imorgon.